onsdag 10 augusti 2011

PANG! Du är död!

För säkerhetsskull så skjuter jag dig i huvudet 7 ggr till, sen i kroppen, sen sparkar jag dig i huvet, på kroppen, ja överallt, sen avslutar jag med att  skära halsen av dig och sedan skära dig i ansiktet 2 ggr.

Jag satt brevid och blev helt förstummad. Kanske jag överreagerar för att jag är vuxen och inte förstår? Att det är lek. Att barn i alla tider lekt med vapen och skjutit och dödat varandra. Jag vet att det är så ändå reagerar jag. Så dödade inte vi varandra. Vi sköt, PANG, du är död och död blev jag. Sen var det inte så mycket mer.

 Det jag såg idag i lekparken fick mig att känna mig illa till mods. Jag ville säga något till den värsta av dom två pojkarna som kom med vapen och sköt min son och hans kompis MEN vad skulle jag säga??? Jag ångrar mig nu. Jag borde ha sagt något. Jag, som alltid tycker att man ska säga ifrån. Vilken jävla hycklare jag är som inte sa något! Jag ville fråga varför han sköt så många gånger och varför han skar i ansiktet när den han skjutit uppenbarligen då var jävligt död? Jag sa inget!

 Det jag däremot förstår är allvaret i psykopaters agerande såsom Breivik, Columbinemassakern mm som är  blodigt jävligt allvar. Obehagligt, skrämmande, blodigt allvar som ingen någonsin vill uppleva. Lekte dom människorna så här som  barn som dom jag såg idag? Är det här varningssignaler som vi borde ta på allvar? Överreagera jag?

Jag vet inte.

Jag skulle ha sagt något ändå......

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar