lördag 20 augusti 2011

Jag och Carola - Ett litet minne

Jag var 5 år när allas vår Carola vann melodifestvalen.

Jag satt som klistrad vid tv:n och blev kär vid första ögonkastet. Hon var min number one i många år. Även Herreys hade en plats i mitt hjärta men Carola var ändå nr 1. Som nr 2 kom Richard i Herreys:)

Skivan Steg för steg som hon släppte 84 tror jag fick jag av min älskade bror. Den blev välspelad under lång tid. Jag kunde alla låtar utantill och kan fortfarande. En av mina favoriter från den skivan förutom så klart Tommy tycker om mig;) var en låt som heter Som en fjäril:

Tänkte ta ett tåg nånstans



Satt på Centralens restaurang


Och undra' om han läst det brev jag skrev


En gammal man som satt bredvid


Han sa: Förlåt, om du har tid


Kan jag berätta något ur mitt liv


Det fanns en kvinna som var min för länge sen


Och när jag ser på dig, så minns jag henne än






Som en fjäril på en sommaräng


Flög hon fri


Och hon dansa i vinden


Hon var min för en stund


I nästa sekund flög hon bort


Som en fjäril på en sommaräng


Ser jag dig


Så flyg inte iväg


Är du rädd om det du har


Så ska du stanna kvar






Han sa: "Det har tagit tid,


Jag har nog aldrig vant mig vid


Att hon försvann och jag blev ensam kvar"


Jag satt med tårar i min blick


Och log till avsked när han gick


För mina frågor hade fått ett svar


Jag såg att tåget gått för länge, länge se'n


Och när jag vände hem, fanns orden där igen





Som en fjäril...

Det är någonting med den här låten som ger mig rysningar bara jag tänker på den. Jag har älskat den sen första gången jag hörde den och gör det fortfarande.

Om jag hade en sångröst, då skulle jag bli känd med min fina röst och göra en nyinspelning med den här låten. För att den förtjänar det efter alla år i skymundan och det faktum att den bara är ett spår på skivan och aldrig blev nån singel.


Man bara måste älska det här omslaget:) Jag kunde sitta och titta på det länge länge och bara önskade att den där killen kunde vända sig om någongång så att han och Carola kunde bli tillsammans eller nåt. Jäkla tur att han inte gjorde det kanske:) Ha ha ha

Åren gick och jag växte från Carola. Tyckte hon blev lite scary när hon träffade den där Runar och höll på med livets ord och allt det där. Hänga i stora folksamlingar och tala i tungor är lixom inte min grej. Carola har fortfarande en fin röst men hon är lite för mycket för mig. För präktig och kristen helt enkelt.

Jag håller mig till mina gamla spår av henne och drömmer mig tillbaka några år istället.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar