DAGIS! Det är den värsta ångesten just nu. Mest för att det är fel dagis och min magkänsla har aldrig varit bra. Jag har sagt annat men då har jag ljugit. Har nog mest försökt att intala mig att det kommer att bli bra men jag känner starkt nu att så blir det inte! Liten gråter bara vi går ner och klär på oss, står med armarna mot mig och vill inte släppa då jag plockar upp honom. Han är inte redo och hur ska jag få honom att bli redo när jag själv inte är det???? Hur ska jag få honom att känna sig trygg på ett dagis som jag inte är trygg med? Jag förstår att det mesta av detta ligger hos mig och det står jag för och väljer att agera för mitt eget välmående. Liten skulle säkert komma att vänja sig men min kärlek för honom just nu hindrar mig för att utsätta honom för den här ångesten som det innebär med dagis. Jag gör det inte! För hans och för min egen skull.
Det lutar åt vårdnadsbidrag på 3000 kr skattefritt i månaden. Prutt i rymden men ändå. Jag kommer även att fortsätta jobba men kanske inte min fulla tid. Får jag barnvakt så åker jag och jobbar på plats, har jag ingen barnvakt så tar jag jobb med hem. Det löser sig.
Dagisplats har vi på "vårt" dagis from augusti. Där stor gick och jag ändå känner mig lite trygg med. Jag känner personalen mer och bara det är en stor trygghet för mig. Lokalerna är inte ruttna och på detta dagis prioriterar man att ploga så barnen kommer ut på dagarna. Självklart kommer inskolningen även där att bli jobbig men så länge det inte är så mycket andra omständigheter runt om så kommer det att gå bra. Det finns omständigheter runt det dagiset som han går på nu som jag inte nämnt men låter det vara så.
Blir det som jag vill så tänker jag se fram emot att få spendera ett knappt halvår med min fina lilla aktiva kille. I gnäll och blä svackor kommer jag ångra mitt beslut mångar gånger om men bara för stunden. Vi kommer att gå till öppnis mer aktivt än vad vi gjort förut då det kan vara en bra "inskolning" för kommande i höst. Jag har vänner som är hemma med barn plus att jag är ganska duktigt på att sysselsätta mig med "vuxensaker" med mina vänner så brist på vuxet sällskap med prat känns inte som ett problem. Jobba kommer jag ju oxå att göra. Jag tror på att detta är en bra lösning. Det känns faktiskt som den enda lösningen just nu. Vi får se.
Följ din magkänsla gumman, det är det enda rätta!! Men det är inte dagis fel att det inte är skottat, fuck Vallentuna Kommun istället! Stora kramen till dig o puss med för den delen! Love u! Always!
SvaraRadera