En sorg!

Inatt drömde jag om min mamma.

Vi var i tvättstugan i mitt barndomshem och tvättade eller nåt. Det fanns andra med i drömmen oxå men det är henne jag minns.

Drömmen var inte alls speciell på något sätt men idag känner jag mig olustig. Som om att en saknad satt sig i mig. Saknaden av att inte ha en mamma.

Jag vet att jag av egen vilja har valt bort henne helt från mitt liv för att hon inte är den jag vill ha. Att vara min mamma valde hon bort att vara för länge länge sen.

Ska jag vara helt ärlig så gör det jävligt ont och det gör mig jävligt ledsen när jag tänker på det!

Jag saknar min mamma som hon var förr. När hon var en mamma. Den hon är idag ger mig inget annat än ännu mera sorg och ilska blandat därför har jag valt bort.

Det gör dock det hela inte ett dugg bättre.

Ibland vill man stänga av drömmar!