I mitt huve just nu.....

Vi har ju bestämt oss för att sälja. Vi väljer den sämsta tiden på länge. Typiskt oss.

Ett annat problem är att vi inte kan köpa något annat innan vi har sålt vårt. Banken är stenhård. Dom kan eventuellt i vissa fall bevilja att man köper innan man har sålt MEN då gör dom en beräkning där man ska kunna klara det dubbla boendet upp till ett år. Vem fan gör det då? Inte vi iallafall.

Drygt är nu att jag kan inte låta bli att kolla hemnet minst 5 gånger per dag. Nu finns några jag kan tänka mig. En som jag kan tänka mig mycket. Den kommer hinna gå innan vi ens har visat vårt. 10 okt fota sen visning den 23 oktober.

I min fantasivärld som jag lever i ibland så blir det budgivning på vårt hus. Vi får 200 000 över vårt som vi inte kan gå under pga av höjda lån sen köp. Sen hittar vi det vi vill ha. Dom vill flytta fort så vi kan flytta in typ den 1 dec och dom som köper vårt flyttar in den 15 december. Då har vi tid i 15 dagar och fixa eventuellt fix, kanske nån målning eller annat. Vi snackar radhus, bostadsrätt i nära område.

Vi är sååå trötta på fix. Vi vill inte fixa. Vi vill bo. Vakna på lördagsmorgonen och INTE ta på oss fixarkläder utan göra upp planer för vad vi ska göra tillsammans hela familjen, umgås med vänner, familj mm.

Okej, jag orkar inte ens skriva ner all skit som vi måste genomlida för att nå vårt mål. Första delmålet är fotograferingen, den är fokus just nu. Kortfattat så ägnas även följande helger till fix.

Annars så har jag sökt och fått ett extrajobb som timvikarie inom hemtjänsten i kommunen. Nästa vecka ska jag ha intro tis och ons samt tors kväll. Läskigt, jag har ingen aning om vad jag ger mig in på. Behöver dock extrapengar. Utöver det så ska jag även börja plugga på distans till undersköterska. Det är på gymnasienivå och jag har ju gymnasiekompetens så jag behöver bara läsa medicinämnena. Det kommer att gå bra och ska bli väldigt kul. Mitt stora mål är akutsjukvården men dessförinnan blir det nog några stopp på vägen. Hemtjänsten kändes som en bra start.

Annars är det denna vecka sjuk liten, sjuk man, jag och stor kämpar på med skola och jobb. Träningen har lidit lite och magen blivit fetare. Lite ångest där och även över huset. Tack o lov att jag har så underbara vänner som finns där och peppar och stöttar.

På fredag hoppas jag på en date med min syster som jag träffade senast när jag var typ 10 år. Vi har träffats totalt 2 ggr......Spännande ska det bli.

Checking out!

Natt

Jag önskar just nu att:

liten förkylning inte blir så stor

att litens förkylning inte går över till stor och större

att vi blir klara med huset snart och kan hålla fotograferingsdatum den 10 oktober

att vi har visning den 23 oktober och att det är många som vill ha vårt hus till en bra peng

att vi hittar en bra annat boende

Jag önskar, önskar önskar

En dusch lite här och där...

Han nyser och hostar samtidigt. Små duschar är oundvikligt. Jag räknar timmarna nu.....

Måste ner och träna hårt en sista gång innan min tur.

I hate bacillisar.

En liten lätt störning jag har.....

att jag måste skölja ur allt. Då menar jag allt. Sätta på en kastrull med vatten, skölja ur först. Ta ett glas vatten, skölja ur först osv osv.

Är det detta som kallas tvångstankar????

Scary!

Sucker for wordfeud!

Ja, jag är lixom fast kan man säga. Att mannen fick spö kändes lixom helt rätt och fick mig att vilja fortsätta.

Att jag får spö av chefen talar vi tyst om........ett oj för 51 poäng........Tsssss säger jag.....nybörjartur eller nåt;)

Tänk, 23 igen:)

Om jag räknar rätt så blev jag 23 första gången -01.......

Det enda jag minns från det året är att jag totalkrockade min fina vita golf manhattan med flygel på eller vad sjutton det heter.

Annars är det bara blurr. Iallafall så vet jag inte om just 23 året var ett bra år men det är där jag har stannat.

Knasigt.

Dagen idag har varit extremt lite jobb. Lunchmat i stinsen med chefen och sen lite shopping på det. Tårta på jobbet och sen tårta hemma. Fotboll, dans och träning väntar. 23 har jag blitt förut så idag tänker jag inte bli det så mycket. Ser fram emot lördagen med utgång med bästaste tjejerna. Vapiano på stureplan till mat sen vet vi inte vart vi hamnar. Jag vet att det blir kul iallafall!

Lite mellis på det då!

Mallröra!

Jag hittar ingen mall jag vill ha så beredskap på total schizofreni i bloggen närmsta dagarna!

Osså säger dom att storleken inte har nån betydelse???

Jag skulle behöva 40 centimeter......till. Totalt 2 meter alltså.

Med 2 barn i sängen saknas det precis 40 centimeter för att min arm oxå ska få plats.

En inflyttningspresent kanske?

Platt men med en mage som heter duga!

Det blev inget regn. Ändå blev det bil. Sen blev det fika. 2 mackor och 2 mazariner. Osså undrar jag varför jag aldrig går ner i vikt?!

Lurigt!

Jag känner mig lite platt!

Jag är svart eller vit!

Antingen mår jag bra eller inte. Eller kanske det finns ett mellanting ändå? Som nu när allting bara känns platt!

Mitt go har lixom sugits ur mig (tillsammans med min tidigare kvinnlighet, japp, still TÅRD på det området). Skitdrygt kan jag meddela.

Jag vill att saker ska hända NU. Inte sen. Därför är det jättejobbigt att ha en eventuell husförsäljning  så långt fram och att dessutom inte veta vart vi ska ta vägen är oxå skitjobbigt.

Gårdagen skulle vi måla, igen. Jag målade en dörr sen gick jag runt som ett ilsket cp med must och lust hängandes från hälarna och mest bara suckade. Jo, jag somnade i solstolen en stund oxå men det är det ingen som vet. Jag orkar inte fixa med detta hus längre. Målet är nära men det är så ovisst. Sånt fixar inte jag. Jag vill veta. Kontrollbehov!!!

Idag är vädret muntert värre. Mannen jobbar. Mitt cp måste jag lägga åt sidan idag. Jag vill ju inte ens vara såhär. Har massa kul att se fram emot. Födelsedag, date med min syster och utgång på lördag....så varför känner jag mig så jävla platt???

Jag känner mig så jävla platt så jag orkar inte ens rada upp för mig själv alla anledningar. Tror inte att det blir bättre av det heller.

Idag ska vi till brandstationen och kolla på deras slangar;) (svägerskans ord) Hoppas regnet håller sig borta då vi ska gå. Två flugor i en smäll lixom. Aktivitet plus fettförbränning, men med min tur lär det spöregna.

Yippee Ki-Yay, Mother Fuckers

(inget personligt, kändes bara skönt att säga;))

Nostalgi blandat med hustankar.

Soffmys framför Polisskolan. Har säkert sett den 100 gånger och tycker fortfarande att den är helt jävla briljant. En väldigt ung Kim Catrall från satc är med. Bara det lixom:)

Helgen bjuder på helvetesfix med huset. Gud vad jag längtar tills vi är klara. Som jag sagt tidigare, jag ska aldrig mer sätta mig i ett gammalt hus. Nu har vi bestämt oss för att vi ska sälja. Mäklarn är inkopplad och den 10 oktober ska dom fota sen är tanken att den första visningen ska vara den 23 oktober. Jag ber att ett mirakel ska ske i dessa skitdåliga säljahustider att fler än en vill ha vårt hus och att det blir en budgivning som slutar runt 3 miljoner. Mäklaren trodde runt 2,5, jag vågar inte tro nåt alls. Har vänner som ska ha en andra omgång visning på sitt hus nu. Vet oxå en massa hus på hemnet i kommunen som inte blir sålda. Hårda tider så att vara optimist känns svårt.

Vart vi ska ta vägen? Har ingen aning. Vet inte hur man ska tänka. Det är lite avgörande vad priset på vårt hus blir. Hög summa ger fler möjligheter. Som högst 2,5, inte så stora möjligheter, under 2,5 - vi säljer inte.

Vi tänker att vi absolut vill bo kvar i den här delen i kommunen pga att vi är etablerade här med skola, dagis och vänner. Speciellt för stor. Dock så begränsar det våra möjligheter att välja boende. Vi har ett område med bostadsrätter som ligger runt miljonen men då har vi en hyra på 8000 i månaden inkl uppvärm, vatten och p-plats. Ändå mycket pengar eftersom allt annat tillkommer. Lån mm.Det vi slipper är fix. Vi kan bara bo. Ett annat alt vi kollat på är nytt hus liiite längre ut, ca 2 minuter med bil. En tomt för en miljon plus hus på 2,2, blir runt 3,3 miljoner inkl allt. Det är skitmycket pengar och för att det ska gå att genomföra MÅSTE vi få 3 för vårt hus då man idag måste in med 15 procent av köpesumman kontant. Det blir mycket pengar på 3 miljoner och bankerna är hårda nu.

Det finns några andra radhus med äganderätt på som dykt upp men där måste man oxå fixa. Ingen bostadsrättsförening som står för kalaset. Oavsett, det är galet svårt. Vi vet bara att vi vill inte fixa med detta huset längre.

FAN vad svårt.

Jag sover på saken igen....igen ....igen..... och lite träning imorrn bitti så kanske saker och ting lyser klarare.

Dagens överraskning!

Den var inte lika kul.

Vaknade tiiidigt imorse med galen migrän/spänningshv. Jag ville inget hellre en att bara ta droger och sova vidare MEN för att kunna göra det måste jag gå upp, göra frukost, klä på, packa väskor och bila ner till dagis och skola. Mannen åkte redan vid halv 7.

En snorig stor gjorde listan lite kortare då han fick vara hemma och vila idag. Undrar om han haft det kul hela förmiddagen då jag sovit?

Sicken tur att jag har tårtan:)

Gårdagens överraskning!

Det stod ett paket på vår trapp när jag kom hem. Ett paket som var en låda. En låda som var en tårtask. I tårtasken låg denna här:

Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna denna underbart fina tårta men glädjen var total när det likt ett kinderägg låg på min trappa.

- Men det ska va nåt spännande....och nåt man kan leka med..?... OCH CHOKLAD!!!!!! (med skånsk brytning)....

Fina A har gjort den alldeles själv och jag fick den:) Om den var god? Jag kan ärligt säga från djupet av mitt hjärta att det var den godaste chokladtårta jag ätit i hela mitt liv.

Tack underbara fina älskade A för den presenten. Att du dessutom är tvungen att trimma mig på gymmet är en bonus DU får helt gratis.

Pöss

Kom igen smurfan, nu kör vi!

Om en stund kommer farfar och hämtar stor. Dom ska till kista galleria och kolla på smurfarna. Han har längtat i några dagar nu. I vanliga fall gör man sånt här med farmor men hon sitter där hon sitter med nyopererat knä så det blir premiär med farfar. Jättekul tycker jag då det är dags att grabbarna ibland gör saker på egen hand. Vi är så grymt glada över att farmor och farfar gillar att hänga med våra barn. För mig är det viktigt att vårda sina förhållanden man har om man har en bra familj. Bristen i min förstärker lixom det. Mannen har turen att ha världens bästa föräldrar och till en stor del så får dom även agera som mina ibland.

Själv sitter jag med spänningshv/ migrän efter en dag framför datorn. Snart så blir det annat i mitt yrkesliv hoppas jag. Planer finns men inget klart ännu. Nu, ipren och imigran och liggläge. Sen in till stan och fika med en vän.

Hoppas jag är så här pigg då:

Smurf

Mitt alter ego

Mitt andra jag rakt översatt eller vad man säger.

Jag har tänkt mycket på lady gaga senaste dagarna och just hennes alter ego. Först blev jag helt förfärad;) när jag såg henne i sin mansutstyrsel och tyckte att det mest bara var otäckt. Sen började jag fundera på mig själv. Har jag ett alter ego? Jag kom fram till att jag faktiskt har det.

Lite då och då blir jag lixom förändrad. Jag tänker beskriva det som om kvinnligheten på något sätt sugs ur mig och kvar är ett lite hårt skal, inte hårt i sättet utan i utseendet. Jag känner mig som en man på ett sånt sätt att allt det som är kvinnligt på mig är borta. Allt är förfulat. Håret går inte att få till. Näsan är stor. Mascaran klibbar. Jag känner mig tjock och obekväm och inga kläder passar. Min röst låter bäng och jag kan fan knappt föra mig som en kvinna.

Jag vet, det låter helt sjukt. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt än jag just känner. Kort och gott kallar jag det för en fuldag. Det tror jag att alla känner igen. Det tråkiga just nu bara är att min fuldag inte tar slut när dagen är över. Den håller i sig och det är så jävla jobbigt.

Jag har aldrig sett mig själv som söt, vacker eller snygg, verkligen inte alls. Visst har jag väl då och då haft stunder då jag tyckt att jag är ok men mestadels så tycker jag själv aldrig att jag duger riktigt. Jag ska inte skriva om det igen för det har jag gjort tidigare. Det jag egentligen bara ville komma fram till är att jag vill tacka lady gaga för att hon som en otäck man fick mig att inse att även jag har en sådan sida. Inte lika extrem men den finns där.

Nej jag är inte manshatare på något sätt men skillnaden mellan män och kvinnor är stor och jag skulle inte för allt i världen vilja byta och vara en man. Jag är så nöjd när det kvinnliga av mig strålar och jag känner mig glad över att vara en känslig omtänksam kvinna som vågar visa känslor. Hm, det där lät inte heller så positivt mot männen inser jag.....Skit samma, jag förstår vad jag menar iallafall.

Undrar om det skulle vara lättare att acceptera sitt alter ego om det fick ett namn?

Då skulle jag heta Tård med å. Det är ett skitfult namn och beskriver hela mitt jag just då. Typ, -nej älskling, hon är inte här idag. Idag är Tååård här hela jävla dagen, bara så du vet det!

Tård checkar ut för idag och hoppas på att snart vakna upp som en kvinnan igen!

Hämtningen!

- Jaha, håller ni på och målar här?

-Japp, bara gaveln du ser där är kvar, sen är den biten klar iaf.

- Trappan här då? (stentrappan upp från altanen) Vad ska ni göra med den då? Ska ni inte ha nåt räcke?

- Nej, trappan är klar som den är.

- SKA NI INTE HA NÅT RÄCKE???? Tänk om liten druttar ner då????

- Ja, det kan ju hända men då lär han sig. Dessutom går han intill väggen, som alla andra gör!!!!

- Jaha, hmmm..................

Var det nåt annat du hade nån synpunkt på då eller var vi klara så? Tack och hej, inte alls kul att du kom, kul när du gick! Dryga jävla människa!

Lite svårt med R

Vår dator är som sagt från krita tiden. Nu är r svårt att få till om man inte toktrycker på knappen!!!

Tomten eller nåt, en ny datoj skulle vara på sin plats kanske. Låt oss lämna ALLT det gamla mot nya mål, pleeeese!

Dagens roligaste!

När harry och hans dinosaurier nös på tv:n så skrattade liten så han kiknade.

Fruktansvärt kul!

Undrar om jag kan liva upp den kommande storhandligen med en liten nysning då och då?

Det där med föräldraskap

Det är inte helt lätt. En sak som stör mig är att vi har så svårt att acceptera att vi alla inte gör likadant.

Jag har rynkat på näsan mer än en gång åt hur andra gör och jag vet att jag själv är objekt för andra rynkande näsor. Sen är ju vissa mer benägna att rynka på ett väldigt öppet sätt. Jag rynkar mer i tysthet eller till andra vänner.

En pappa i stors klass som alltid mer eller mindre ifrågasätter typ allt jag säger. Även andra har råkat ut för honom. Tex så ringde han till en klasskompis i veckan. Klockan var kvart i 8 och när han hörde att deras 7 åriga son var vaken så ifrågasatte han det till föräldrarna. Han frågade "är han fortfarande uppe"???

För det första tycker inte jag att kvart i 8 är sent för en 7 åring, ska jag vara ärlig så brukar vår 2 åring oftast inte heller ligga vid den tiden, sen förstår jag inte varför han frågade det helt öppet??? Jag känner att nåt sånt säger man inte även om det kanske skulle vara befogat om klockan kanske var 10 på en vardag. Då skulle jag nog tänka samma sak men absolut inte säga det. Inte min sak att bry mig om och inte hans sak att bry sig om.

Till mig har han tyckt att det är konstigt att stor inte går på fritids utan går hem klockan 2. Han frågade om vi hade 3 barn och att det då skulle vara anledningen till att dom går så korta dagar? Som att jag orkar dra mitt livs historia för honom - not!

Det händer gång på gång med honom. Detta ifrågasättande som gör mig grymt irriterad. Sköt dig själv har jag lust att säga men inte gör. Han är irriterande och ger mig kalla obehagliga kårar.

Idag ska hans son komma hem till oss. Är förvånad över det då jag inte trodde att våra barn lekte i skolan alls. Det jag hört om hans son är att han är kaxig, knuffas och slåss på olika sätt.Det konstiga i det är att pappan har en helt annan bild av sin son i skolan. Häromveckan ville jag strypa skitungen men nu idag ska han tydligen med hem hit. Jag var ju tvungen att tala om att stor brukar cykla ner till och hem själv från skolan. Det är gångväg hela vägen och jag känner att han klarar det alldeles utmärkt. Mamman lät tveksam igår men sa ändå att det var ok att dom gick hem hit själva. Föutom att stor tycker det är spännande så underlättar det massor för mig då jag faktiskt slipper springa till två ställen varje dag och hämta och lämna. Galet skönt tycker jag.

Hämtningen blir av pappan. Jag kan bara gissa vad han kommer att ha och säga när han kommer. Kanske jag faktiskt ska påpeka att han ifrågasätter lite väl mycket ibland om han säger något. Eftersom jag känner mig iriterad bara jag tänker på honom så kanske det skulle vara skönt att få det ur sig? Vi får se.

Min dag att vabba idag. Liten har fortfarande feber men inget annat. Klockan är halv 9 nu och han sover fortfarande. Om jag lägger mig ner nu i soffan och slumrar lite så lovar jag att han kommer att vakna........

Dagens outfit.....

eller kanske jag ska säga Dagens accessoarer:

Finaste halsbandet med grymmaste skorna.

I like!

Dagens goda gärning

100 kr på morris apoteken. Förutom att det går till en god sak så tycker jag att dom är jättesöta.

Det kom ett mms igår.....

typ såhär såg hon ut.......fast minus verktygen och plus en tandborste och jättesmå ögon.

 Jag blev ändå rädd och åkte idag och köpte den här:

fast minus vippan och minus alla färgerna. Den var blå, bomullstyg och snygg:)

Puss på re rödluvan!

Äntligen!

Dom vita försvann. Fyndade på blocket ett par svarta för 250 kr. Fyndade på ellos med 40% rabatt på denna goding i grönt:)

Å nej älskling, det räcker inte med ett par. Man kan ALDRIG, ALDRIG ha för många skor. ALDRIG!

I löv!

Dom magiska tre!

VAB!!!

Liten började den 15 aug. Jag vabbar för andra gången nu.Förr förra veckan fick han nån magknäpp och var hemma i 2 dagar. Nu imorse var han blöt av svett när han kom upp och hade 38.1 i feber. Att han var svettig tyder ju på att han haft ännu mer feber som dock är på väg ner vilket ju är bra. Annars så verkar han ok.

Är det såhär det ska vara nu fram tills maj nästa år? Muntert värre!

Jag själv låg med migrän hela dan igår. Vaknade vid 5 imorse och hade ont igen så i ärlighetens namn så har jag dubbla känslor över att vara hemma idag. Trött, seg och på tabletter går jag så tempot blir lugnt i soffan framför tv:n med liten vilket då passar ganska bra. Ändå så blir jag ju stressad eftersom jag såklart behöver jobba. Fullpreppad med piller så hade ju det funkat. Blir det vab imorrn oxå så är det mannens tur.

Dax för överdriven handtvättning samt sprit efter dagis och skola nu, om det nu hjälper?

Målinriktade

Vi skriver listor.

Vi bockar av på listor.

Helgerna går åt till det.

Barnen blir försummade.

Jag blir bitter fast ändå känns det skönt när man får bocka.

Snart i mål.

Trots att vi är oense om det mesta så är vi överens om att ALDRIG mer köpa ett gammalt hus! ALDRIG!

Finns det en tidapp måntro? Som ger en mer tid.

Fast då måste jag ju ha en ajfån först.

Det står inte på listan......

NEJ

Jag kan inte förändra dig. Jag vill inte förändra dig.

Däremot så vill jag att DU ska förändra vissa saker hos dig själv. Det jag kan erbjuda är att hjälpa dig att göra det.

Frågan är hur man hjälper någon som inte vill bli hjälpt? Någon som inte ser att ens brister får andra att må dåligt. Någon som alltid tycker att problemet ligger hos andra och inte hos sig själv.

Jag tror att det kallas brist på självinsikt.

Ett mycket farligt tillstånd.

Jag önskar att den personen kunde våga och vilja göra samma resa som jag gjort. Resan att lära känna sig själv. För sig själv först sen kan andra få se.

Åh vad jag önskar det!

Ett paket, ett sms och lite spotify.

Ett paket låg i lådan från en vän med tidningar och godis.

Ett sms från en annan vän på väg till gymmet. Det blev en promenad OCH gymträning.

Spotify i mannens telefon i mina öron på väg ner till gymmet. Trots regn så gick jag med ett stort leende på läpparna och kände ett luckorus i hela kroppen. Ett sånt lyckorus som gör att man lixom vill göra ett glädjeskutt eller skrika jättehögt.

Imorgon är det fredag och då blir det bio med fina N. Premiär av denna:

Gonatt!

En sorg!

Inatt drömde jag om min mamma.

Vi var i tvättstugan i mitt barndomshem och tvättade eller nåt. Det fanns andra med i drömmen oxå men det är henne jag minns.

Drömmen var inte alls speciell på något sätt men idag känner jag mig olustig. Som om att en saknad satt sig i mig. Saknaden av att inte ha en mamma.

Jag vet att jag av egen vilja har valt bort henne helt från mitt liv för att hon inte är den jag vill ha. Att vara min mamma valde hon bort att vara för länge länge sen.

Ska jag vara helt ärlig så gör det jävligt ont och det gör mig jävligt ledsen när jag tänker på det!

Jag saknar min mamma som hon var förr. När hon var en mamma. Den hon är idag ger mig inget annat än ännu mera sorg och ilska blandat därför har jag valt bort.

Det gör dock det hela inte ett dugg bättre.

Ibland vill man stänga av drömmar!