Känns ändå lite sådär hopplöst när man verkligen verkligen VERKLIGEN längtat efter något så mycket som vi gjort efter denna vecka. Det är som om vissa saker är för bra för att vara sanna osså lixom måste det grusas ner litegrann. Tror det förstås vad jag menar.
Sjuka eller inte sjuka, vi ska till fjällen på lördag med finaste broren med familj. Det är sååå stort för mig att få göra en sån här sak med min sida av familjen då vi aldrig, märk väl ALDRIG varit på semester som små eller äldre med vår familj vi hade då. Sånt gjorde bara "svenssons". Dessutom var gubbjäveln för snål. Jag har aldrig ens varit iväg o badat med mina föräldrar, då har vi ändå bott på landet med massor med sjöar. Ja ja inte värt att bittra iväg på. Det var då, nu är nu.
Febrarna börjar avta här iaf. Hostorna sitter i. Bihålevärken sitter i. Imorgon är en ny dag!
Carpe Diem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar