söndag 29 januari 2012

Likt en alfahanne slår jag mig för bröstet...

o känner att jag gör något bra varje dag som jag åker runt till alla behövande i vår lilla kommun!

Tänk att man kan komma hem efter 6,5 timmar från jobbet och känna sig upprymd och full av energi, fylld av tacksamhet från människor som uppskattat ett besök på kvällskvisten!

Tänk vad olika dagarna kan vara...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar