Ok, här kommer lite mer. Jag mår verkligen dåligt. Undrar om det kanske är influensan. Fast om det skulle vara det så skulle man nog veta säkert, har jag hört. Det värsta nu i min förkylning är att min panikångest gör sig påmind. Jag har nämligen ont i bröstet. Lixom långt in. Jag hostar ju inte. Detta gör att jag tror att det är något allvarligt fel på mig. Typ att jag har tränat tidigare fast jag varit sjuk och typ fått ärr eller något på hjärtat och smärtan är ett tecken på att jag håller på att dö. Herregud, jag både hör och ser hur galet det låter och att det inte alls är så sannolikt alls men jag är ändå skraj. Vad finns det annars för förklaring när jag inte ens har någon hosta i min förkylning?!
Jag skriver alltid ärligt. Om mig själv, mina tankar och mina känslor. Jag har blottat mig förut i min blogg men detta är nog ändå den sida som jag hatar mest att blotta. Den där sidan där jag framstår som galen. Helt utan rim och reson. Sådär så man inte vet om man ska skratta eller gråta.
Hypokondri. Det är något som jag alltid skrattat åt. Suckat åt andra som har. Nu sitter jag likadant själv. Så jävla irrationellt. Så dumt dumt dumt. Jag ska försöka sluta nu. Den här sidan vill jag ju inte visa någon. Så jag skriver det här och lämnar det här. Så får det vara.
Slutgnällt nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar