torsdag 17 januari 2013

Inför livets allvar är vi alla lika.

Fem kvinnor i ett litet väntrum. Fina östermalmsdamen, två kvinnor med invandrarbakgrund, en medelklasskvinna som ser ut att komma från landet också lilla jag. Jag kan inte beskriva mig själv bättre nu än att jag känner mig så liten så liten.

Några läser, någon sitter med mobilen, någon sitter o skakar med ena benet och flackar med blicken också jag. Sitter med fjärilar i magen och verkar obekymrad, bloggandes på telefonen.

Jag är inte alls obekymrad. Jag är jätterädd. Magen snurrar som en virvel i en äcklig köttsoppa och jag vill kräkas.

Snart är det över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar